Amanda Vikner

Det här med att bli nybliven polarhundsägare blev intensivt för min del. Impulsivt och rättfram så dundrade det in en hanhundsaggressiv omplacering på 5 år till min flock. Den ståtlige Noatak's Glacier Uyarak Du Nuna. Det var inte alls meningen att jag skulle äga två malamuter inom loppet av 3 veckor.

Jag tänkte inte ens skaffa malamute förrän 2018, då med en parning som Team Snowquest hade länge planerat med den fantastiska tiken Khaleesi, som jag känt sedan hon var valp. Men Khaleesi ville annat. Hon parade sig självmant med Is - och tänk vilken tur det blev. När Sandra först skrev till mig att Khaleesi hade ploppat ut 8 valpar trodde jag inte mina öron, som såklart i samma veva kunde jag inte tacka nej när erbjudandet kom. Tankarna börjar såklart snurra, där man funderar på om man verkligen har tid för en valp just nu. Men egentligen, NÄR är det rätt tid för en valp? Har man någonsin "rätt tid" för en valp? Så jag började längta, drömma och skriva träningsplan till valpen.

När Qanik och hennes syskon var 6 veckor gammal så fick jag förfrågan om att ta över den här hanen på 5 år. Ödet ramlar in, tänker jag. Har jag verkligen tid och möjlighet för att ta hand om en valp, och en problemhund? Plus mina två andra relativt unga hundar. 4 hundar och jag. Jo, men när en hund möter avlivning eller "rehabilitering" av en problemhundskonsult så kunde jag inte låta Yarak gå till spillo.
Så, jag satte mig i bilen för att åka 110 mil enkel resa rakt upp i Sverige för att hämta hem honom. Redan där och då föll jag pladask för hans vackra utseende och hans vänliga blick.

Så, nu står jag här. Med Qanik 9,5 vecka gammal och Yarak 5 år gammal. Den här bloggen kommer att handla mestadels om Qanik, hur ni ska få följa hennes träning till att bli en färdig, vuxen draghund och samtidigt kombinera detta med rallylydnad. Det blir min och hennes nybörjar-resa tillsammans, eftersom allt det här med polarhund är som ni nyss läst väldigt nytt för mig.
Som den beteende- och hundnörd jag är så kommer jag skriva en del om inlärning och hur jag tränar min valp. Varför jag tränar på ett visst sätt och vad det kommer att leda till.

I skrivande stund har jag haft Qanik i en vecka. Den veckan var väl (förvånansvärt nog) inte riktigt som jag planerat. Så den där valp-träningsplanen jag skrivit ligger vi efter lite med. Vi har mest spenderat tiden i bilen, för att resa upp till Boden på Snöträffen. Malamuteklubben ville ha funktionärer, och jag ville lära mig om hur en draghundstävling fungerar. Samtidigt som jag ville finnas tillhands för Sandra och hennes spann som skulle meriteras i DP60(Det blev ett förstapris och dessutom vann dem klassen med den oslagbara tiden 04.52.06)
Snöträffen innebar ju däremot en hel del ensamhets- och socialiseringsträning för Qanik. Detta var otroligt nyttigt för henne och vi alla inblandade är väldigt imponerade över hur lugn och accepterande hon var över hela situationen. "Dem ska lära sig i tid" var kommentaren jag fick av dem flesta som hälsade på henne där uppe, och ja det ligger ju en sanning i det. Inte nu förrän en vecka senare får vi komma hem till Mora på grund av en hel del omständigheter. Så nu ska vår träning börja på allvar!

"Allvar?" tänker ni säkert nu. "Det är ju bara en liten valp.."
Jag ska förklara. Fram till att valparna är 16 veckor gamla går dem igenom en period som kallas för socialiseringsperioden. Det en valp lär sig under den här tiden är det som sitter mest befäst hos hunden i resten av hundens liv, och det går lättast/snabbast att lära valpen det du vill att den ska kunna fram tills att den är 16 veckor gammal då den är som mest tillgänglig för nya upplevelser och ny inlärning under den här perioden. Önskade beteenden och även oönskade beteenden befäster sig väldigt lätt för hundarna i denna ålder - så därför gäller det att lättsamt sätta fart. För sedan när valpen har fyllt 16 veckor bör den få återhämtning samt vila av all den nya information som man proppat in den lilla hjärnan.

Vad är nu mitt mål med Qanik fram tills att hon är 16 veckor gammal? Detta innebär att jag har alltså 6 veckor på mig att träna henne till att bli den önskade vuxna hund jag vill ha i framtiden. Vad vill jag ha för hund i framtiden?
En lycklig och lydig hund. Jag kommer att klickerträna Qanik och jobba en hel del med freeshaping, vilket innebär att jag kommer förstärka alla önskade beteenden som hon självmant bjuder på. Jag kommer också att lära henne början på fritt följ, fotposition, ögonkontakt med och utan störning, början på apportering, inkallning, följsamhet, kroppskontroll, ökat samarbete med mig och resterande hundar/människor i flocken, dragvilja i olika träningsformer samt passivitet.
Jag vet att det låter mycket, och kanske tillochmed kravfyllt. Men allt detta kommer att göras på hennes egna initiativ, med lekfull inlärning och såklart totalt kravlöst.

Välkomna på vår resa! Qanik kan ni följa på hennes egna instagram @malamuteqanik, och resterande flocken kan ni följa på @pawsofamanda.
Om en månad kommer jag att ge er ett nytt inlägg med nya mål, vad vi har tränat, hur jag har tränat det och såklart RESULTATEN av den träningen. För vad är träning utan resultat?