Amanda Gardelin

Det var, vad jag trodde var en tidig eftermiddag, Juni 2015 och jag var arg, trött och hade ont överallt men mest av allt var jag arg. Jag hade cyklat hela natten för att komma i mål på Vätternrundan och på så vis även klara av den sista etappen på min Svenska Klassiker. Under hela loppet hade jag bara ett mål, att klara av de 300 km under 15 h, för då skulle det finnas tid att åka förbi och titta på valpen på vägen hem.

Men det var så jobbigt att cykla, mina ben svarade inte när jag tvingade dem att ta i och det kändes som luften aldrig orkade sig fram till lungorna, därför var jag så arg när jag kom i mål, helt övertygad om att det tagit betydligt mer än 15 h att cykla. Jag brydde mig inte om grattis ropen och kramarna som väntade vid målet, besviken satte jag mig i bilen och startade telefonen, såklart hade klockan stannat. När bilen startade såg jag att även den klockan gick fel. Jag lyckades pressa ned tillräckligt med luft i lungorna för att hest fråga vad klockan egentligen var och förberedde mig på att klockan var närmare 16 tiden.
Klockan var inte ens 11. Och då hade jag dessutom varit i mål ett tag, jag insåg att jag cyklat flera timmar snabbare än beräknat och förstod att vi skulle gott och väl hinna och träffa valpen.

Gustur som valp. Foto: Nikolina Arcini

”Jag söker en aktiv hund som orkar hänga med på allt vi hittar på” Svarade jag när uppfödaren frågade mig vad jag sökte för hund. Som fysioterapeutstudent, träning som största intresse och ändå energi så det spritter i benen kändes en Border Collie som det självklara valet när vi skulle skaffa hund, och denna valp på 5 veckor var precis vad jag och min sambo letade efter; pigg och glad, men tog man upp han i famnen satt han lugnt kvar och njöt.

Några veckor senare hämtade vi hem vår älskade Gustur, och märkte ganska snart att hundlivet skulle bli betydligt lättare om vi flyttade från vår lilla lägenhet i Stockholm till ett hus med tomt i en förort. Sagt och gjort flyttade vi närmare naturen och införskaffade dessutom MTB cyklar. Gustur växte och eftersom jag arbetade som Leg. Fysioterapeut/Sjukgymnast på Specialist Djursjukhuset Strömsholm fick vi bästa möjliga start att bygga upp hans styrka på ett skonsamt sätt. Själv arbetar jag även extra på Försvarsmaktens Hundtjänsteenhet och hade alltid springglada hundar att träna med, både med löpning och cykel.

Gustur efter en lyckad tävlingshelg

Hösten 2016 kunde vi äntligen börja träna och tävla med Gustur, och som han älskar det, för honom (och mig) är det livet att springa fram så fort man bara kan i vacker natur. Vi hann med 4 tävlingar denna säsong som slutade i 2 vinster och 2 andra platser. Hemma har både jag och min sambo börjat cykelträna med Gustur, fort går det och vi hoppas kunna starta även cykel klasser nästa år samt fortsätta med canicrossen.

Jag kommer gästblogga i slutet på varje månad och hoppas kunna dela med mig av våra träningar och tävlingar. Nästa gång kommer jag ge mina tankar och funderingar kring en fråga jag får ofta; "När kan jag börja träna min hund"

Tills dess, Gott Nytt År!
 

Vill du veta mer om Amanda & Gustur

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Elena » Amanda Gardelin:  ”Hej! vad häftigt .springa ocr med hund.. Men var hittar jag dessa tävlingar? /El..”

  • Anna-Carin » Anna-Carin Lönn:  ”Hej Sandra! Tack för kommentaren :) När jag skrev inlägget så tänkte jag på pol..”

  • Sandra » Anna-Carin Lönn:  ”Hej! Jag tycker ditt inlägg är jättebra och jag ser verkligen vilka poäng du har..”

  • Nicole » Nicole Fhors:  ”Hej Anna! Tack för din kommentar :) Håll utkik framöver så kommer det dyka upp m..”

  • Anna » Nicole Fhors:  ”Kan inte du lägga ut fler bilder på de olika berikningarna du har till hundarna ..”

Bloggarkiv

Etikettmoln