Kaj Wallin

Kärnfysik

Det är egentligen inte särskilt svårt – inte svårt alls. Du har hunden, någon sele, en lina och någon form av fordon – apostlahästarna med dina gamla loafers, farfars ovallade träskidor, snowracern som ligger dammig på vinden, den rostiga damcykeln som står ute året runt. Hunden går inte sönder om du bara är ute någon gång ibland – kanske du när du kör i diket så glöm inte hjälmen. Svårare än så behöver det inte vara, bara du inte tappar bort glädjen som ska sprudla kring dig och din hund.

Sen när ni drabbats av bacillen, dragbacillen, och vill vara ute på tur lite mer är det dags att kika över utrustningen en aning. Titta efter en riktig dragsele, en lina med expander så att livet blir lite mjukare för er båda och ett trevligt fordon – bra träningsskor, ett par billiga men avpassade turskidor, en enkel släde eller spark, en cykel som inte gnisslar och kanske har en eller annan växel. Glädjen ska fortsätta sprudla – det behöver inte gå fort, det behöver inte se snyggt ut.

Kanske det till slut blir en livsstil så turerna blir både tätare och längre. Kanske kommer funderingar på att vara med på någon tävling. Kanske har hunden vid det här laget utökats till ett litet spann. Nu behöver utrustningen vara lite mer anpassad till aktiviteten – en riktigt avpassad sele till hunden, kanske skateskidor och en scooter, ordentliga linor – och det finns en poäng i att fundera kring sitt träningsupplägg, kanske börja föra dagbok. Men fortfarande – glädjen ska sprudla kring ert spann och det behöver fortsatt vare sig gå fort eller se snyggt ut.

För mig är det först här som det börjar bli lite svårare – mer att tänka på för att få det rätt – men också så mycket mer spännande. När spannet börjar växa i takt med ambitionerna. Mitt spann är ungt, mycket ungt. De två äldsta är strax över två år och fyra av sju har precis fyllt året. Jag har backat tillbaka för att bygga upp ett helt nytt team från grunden med inköpta valpar, och tänker fortsättningsvis avla själv med start i de hundar jag har – hundar jag är väldigt tillfreds med. Vår ambition är hög och fokus ligger långt i framtiden.

Härifrån krävs noggrannhet, planering och målmedvetenhet. Jag har funderat och klurat innan jag köpt in valpar – tittat på linjer, kikat på föräldrar, övervägt avelsmöjligheter. Jag har suttit med dem i hägnet timme efter timme och studerat hur de rör sig, hur de fungerar i flocken – i första hand en fungerande flock, sedan ett fungerande spann – och lärt känna deras personligheters för- och nackdelar. När sedan dragträningen börjat har det funnits en plan hur den ska se ut och utvecklas – en plan som noterats i dagboksanteckningar. Jag har helt ignorerat farten, den är inte intressant för mig, utan enbart fokuserat på distanser. Hundarna har fått rulla runt på positionerna så att de ska kunna gå var som helst och för att de ska få visa hur de fungerar i spannet.

Men träningen har också varit så mycket mer än det rent fysiska – också huvudet behöver sitt. Vi har tränat kommandon. Vi har tränat på att vara lugna och stilla i starten, att faktiskt stanna och stå still när kommandot stanna ges, att kunna vänta. Vi har tränat på att stå på stakeout och kunna behålla lugnet i en stökig omgivning. Framöver kommer också träning i att vara ute på flerdagarsturer med övernattning i spåret – lika mycket träning för mig som hundarna. 

Att köra hund är inte kärnfysik. Det är enkelt och ska vara enkelt – och framförallt ska det vara roligt för både dig och hunden. Glädjefyllt, prestige- och kravlöst. Tyvärr kan man tro annat när man läser råden som ges – nybörjaren som ber om tips på en enkel släde får rådet att köpa en Skonk, personen som springer en kilometer i veckan med sin hund är hysteriskt rädd att välja fel sele och skada hunden då de lyssnat på råd från förståsigpåare som inte kan skilja äpplen från päron – och tyvärr verkar det mer och mer handla om teknik, material och prestation.

Att köra hund är inte kärnfysik – att köra hund är enkelt. Att köra hund behöver inte betyda att man måste tävla, att man måste ha den dyraste och bästa släden, att selen absolut måste vara perfekt utformad. Det är framförallt andra värden som i första hand bör vara viktiga – som glädjen i att vara tillsammans och göra något både hund och människa älskar och mår bra av.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Gudrun Nilsson » Johanna Lekhammar:  ”Fint skrivet, jag känner igen mig och jag har just nu bara en ! Jag har med åren..”

  • Annika » Linda Lindholm:  ”Kul att läsa. För exakt då tänker jag också. (har också 4 st.) Jättesugen på fle..”

  • Charlie » Kaj Wallin:  ”AHE ingår oxå i Embark's test ”

  • Linda » Linda Lindholm:  ”Håller med dig Linda, hösten är en härlig period med sin höga och syrerika luft.”

  • Therese » Linnea Sixtensson:  ”Följer med spänning gärna din resa och få lite erfarenheter, inspiration och tip..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln