Vad är en draghund?

Den senaste tiden har draghundsporten exploderat på ett annat vis än jag sett tidigare. Fler och fler använder draget som en del av sin vardag. Det gör mig glad att människor hittat en aktivit för sig och sin hund. Oavsett om det handlar om hålla uppe en fysisk aktivitet mellan andra sporter/arbeten eller för att man helhjärtat vill satsa på draget som sport. I samband med att intresset ökar så trillar det in fler och fler frågor om klasser, grupper och olika stilar. Än fler frågor om selar, linor och diverse utrustning. men den största frågan av de alla "Hur får du din hund att dra". Vi har kursverksamhet i just detta och för de mesta hänvisar jag till dessa. Men idag vill jag plocka upp något som inte kanske inte helt nått ut. Detta för att skapa goda förutsättningar för hunden och föraren. Vi behöver nämligen prata om vad man lägger in i begreppet draghund. Det florerar mängder med filmer hur man tränar sin hund till att bli en draghund. Dessa inlägg kommer sällan från människor med hundar avalde för drag. Utan människor som har en annan ras, en ras som oftast är avlade för ett helt annat ändamål. Det betyder inte att man inte kan använda sin hund till drag eller för den delen andra arbeten än avelssyftet. Men vi hittar i med detta en annan aspekt som är viktig att belysa för att just få sin hund att förstå vad som ingår i begreppet "draghund". Men som med allt så finns de såklart flera defintioner av ett begrepp beroende på vem som uttrycker det. Allt är relativit och baserat på vad man jämför med och vilka tidigare erfarenheter man har. Då jag sedan 2008 kört flera olika raser inom drag ska jag ska försöka ge min defintion av begreppet "draghund" , samt nämna några helt avgörande delar. Det kommer i denna texten därför bli en del generalisering, men kom ihåg att det alltid finns  individer av både hundar och förare som sticker ut. 

Jag har kört både apporterande fågelhundar, vallhundar och avlade draghundar i just drag. I dagsläget kör jag Alaskan husky, Siberian husky och Bordercollies. Så jag kör ett himla blandat spann. Mina bordercollies är i första rum mina kollegor i mitt arbete på två gårdar där vi jobbar med att valla in unbgdjur och flytta dessa. Vidare så har vi en träningsgrupp på får hemma för att komplettera de arbetet vi gör på gården. Men mina bc killar de är också mina kollegor här på draghundar. Med de sagt innebär det att jag har erefenhet av att både köra dragavlade hundar och hundar som inte alls är avalade för ändamålet att dra. Denna erefenhet skulle jag inte sälja för alla pengar i världen för det är just detta jag vill lyfta idag. 

Om vi börjar med en vad vi kan kalla klassik draghund, alltså en hund som är avlade i generationer att dra. En sådan hund kommer jag som ung sätta på en sele och som oftast koppla in i mitt spann. Hunden kommer ganska snabbt förstå vad den ska göra och de allra flesta individer kommer börja dra. Naturligt kommer de lägga tryck i selen och ju mer de tar emot desto mer kommer de jobba. De kommer alltid ha olika växlar och vissa gillar inte att galoppera i 100 knyck i timmen medans andra (som är mer avalade för sprint) kommer stormtrivas i den hastigehten. Detta handlar om genetik, muskelfiberer och såklart träning. Men vi ska inte gå djupare in på just farten. För oavsett farten så är det första jag lägger in i begreppet "Draghund" är att hunden har växel 1 och 2. En dragavlade hund har en helt naturlig förtåelse för detta. Ju mer det tar emot desto mer ska jag dra. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att de triggas av vikten. Det är dock mer komplicerat än så och draget bygger på jaktkedjan. Men vi ska inte göra detta till en novell som ingen orkar ta sig igenom. Utanför denna träningen gör jag även annan träning men inte av samma syfte som jag gör med icke dragavlade hundar. I stället är den kompletterande träningen utanför spannet till för att främst bygga muskler och balans. Men samma träning är grunden för motivation och förståelse för den icke dragavlade hunden. Men låt oss gå tillbaka till begreppet.

Så om vi ska definera begreppet "draghund"

> En hund som jobbar hårdare ju mer det tar emot.
> En hund som har växel 1 och 2 (start och stopp)
> En vilja att hela tiden ta sig framåt 
> En förståelse för att "ta i" lönar sig och vikten/friktionen blir mindre.
> Förståelse för att man är ett team, alltså en kommunikation mellan hundarna i spannet.

Finns det fler saker i begreppet? Absolut men jag kommer inte gå in på precis alla i detalj här och nu. För att begreppet ändras också efter positionen i spannet hunden har. En hund som jobbar som wheelhund har inte samma uppgifter som en ledarhund. Men i grunden är de båda en draghund men har genetiska förutsättningar och utvecklat speciella egenskaper för just sin roll i spannet. Även inkulderat träningen för de olika rollerna. Det är också varför jag under våra kurser hela tiden påpekar att den ensamma draghund ska bära upp många delar. Delar som ett spann kan fördela på ett helt team. Hunden kanske inte kan vara bäst i både fart, huvud och styrka som ensam draghund. Men man kan alltid träna för att bli bättre och står man på skidor eller cykel och har en hund som är förbaskat snabb och har ett bra huvud men kanske brister i styrka, ja då är det där förarens roll kommer in. Du får helt enkelt vara wheelhunden. 


Detta är alltså en grundförutsättning i draget. Detta är också precis de man vill lära en hund som ska bli en "draghund". För de flesta icke dragavlade hundar kommer inte detta naturligt. Och jag ska också lyfta ett finger åt två håll här. Vissa individer i vissa av de polara raserna behöver mer träning kring denna förtåelse men som sagt vi pratar genrellt. Vissa individer av de icke dragavalade raserna kommer denna förtåelse naturligt men för de flesta inte. 

Låt oss titta lite på olika vallhundar. Mina Aussietjejer hade denna förståelse direkt. Inte alla aussies har de men många jag mött. De är envisa och älskar att springa och har ett pannben utan dess like. De är inte alltid lika nåbara och känsliga i föhållande till ex bordercollies. Mina aussies triggades av att de tog emot, de älska att slita sig upp för en backe och hade inga problem med att jobba i växel 1 och 2. Men de var inte lika snabba som mina bordercollies. Mina bordercollies älskar att springa fort, de är inget jag behöver lära de. Men växel 1 och 2 kom inte naturligt på en enda av de. Att springa med sträckt lina och ge tyngd i den så länge motståndet inte är för tungt ligger inte i begreppet "draghund" för mig. Jag menar inte att jag har den förväntan på de för det är ganska naturligt att det inte finns där om man har en förståelse för bordercollies. De är mycket mer känsliga och öppna för dig som förare. De är jobbar press and release och det är precis så det ska vara. De ska kunna vara i fullt jobb på 200 meters håll och samtidigt ta in små signaler från dig som förare utan att tappa sitt jobb. Bordercollies är väldigt precisa, det är detaljer på sån hårfin nivå att det är svårt att sätta ord på. De känner in dig som förare på ett helt annan vis än ex en siberian husky. Med det sagt innebör det att de har egentligen ingen aning om vad jag begär bara för att jag sätter på de en sele och en lina. De är inte dumma så framåt kommer de förstå och gå med spannet och göra som grannen gör kommer dem också förstå snabbt, men....grunden i det jag lägger in i begreppet "draghund" kommer inte naturligt. Åter igen, det alltid finnas individer. Samtidigt ska vi komma ihåg att har man inte stått bakom en förbaskat duktig draghund som sliter sig fram så kan de vara svårt att se att ens hund kanske inte drar så hårt. ALLT är därmed relativt och baseras på erfarenheter. 

Så mina bordercollies hade alltså inte grunden för en del av det jag bakar in i begreppet "draghund". Det är alltså upp till mig som förare att träna in förståelsen "vad är drag". Jag måste alltså visa de vad drag är och vad jag önskar när jag sätter på en sele. Jag kommer också träna detta på ett vis så att draget i sig ska vara belönande och därmed inte använda en extern belöning så som godis eller ha en hare framför. De allra flesta hundar kan jaga husse eller springa efter en annan hund. Det man vill göra är att lära hunden att dra och belönas av draget i sig. 

Precis som i vallningen för en bc så är belöningen att flytta djuren, i draget är att ta sig framåt belöningen för den avalade draghunden. Så här kommer de svåra in. Man kan alltså inte sätta på sin hund en sele och förvänta sig ett resultat som en dragavlad hund skulle ge dig. Här kan det säkert vara svårt att också se en skilland. Som sagt är allt relativit. Men en vanligt förekommande fras är "Jag satte på min hund en sele och lina men han drar inte trots att jag säger framåt".
Detta för att hunden inte förstår vad drag är.

Låt oss vända på de (notera att jag aldrig skulle göra detta då de skulle skada både djur och hund) och jag skulle säga "jag släppte in min ena sibbe hos kossorna men han vallar inte, han bara jagar de". Det är såklart en extrem jämförelse då min sibbe troligtvis aldrig kommer bli en vallhund då han han har hela jaktkedjan och det är en stark drift och slutet av jaktkedjan hör inte hemma i vallningen. Men jag tror ni förstår poängen. Det är inte att bara sätta på en sele och lina och förvänta sig att ens icke dragavalade hund kommer prestera. Sen kanske hunden presterar de du önskar. För allt handlar om i slutändan vad man lägger in i begreppet "draghund". 

För mina bc grabbar behövede de lära sig att de har en växel 1 och 2. Från stillastående till drag. Att belönas av att ta i. De kan detta och för varje träning utvecklas de mer och mer. Med detta sagt innebär det att jag inte alls går tillväga på samma vis med mina bc killar som med mina dragavlade hundar för att lära de att bli en "draghund". Det finns en utarbetad metodik och ett träningsupplägg som jag skapat för just dem. Jag sätter inte bara in de i spannet och förväntar mig magi. Vi jobbar hårt och konsist för att få in alla grunder som jag lägger in i begreppet "draghund". En av de andra sakerna i begreppet "draghund" är att kunna samarbeta i ett spann. Jag har pratat med flera personer som kört både dragavlade hundar och icke dragavlade hundar och vi ser tydliga tendsenser och likheter hos en hel del icke dragavlade hundar. Förmågan att kunna jobba som ett team är för många hundar svåra. Detta förklaras lättast av att många raser är avalade för ensamarbete. Alltså deras främsta egenskap är inte att kommunicera med andra hundar om när vi ska ta i tillsammans för att underlätta vikten. Det är egentligen inget märkligt alls utan ett naturligt utfall. Mina bc är rätt duktiga på att kommunicera i vallningen de få gånger jag använt flera hundar men om jag sätter mina fyra grabbar i ett spann där de först och främst utmanas att lägga i deras låga växel och samtidigt önskar jag en kommunikation sins emellan de för att det blir mycket lättare om alla tar i samtidigt. Även att lägga sig i vila och ta sin kompis tyngd för ett tag är något som draghundar är duktiga på och det kommer långt ifrån naturligt för en vallhund. Även detta är inte något anmärkningsvärt. Alla raser är avalade för ett syfte och vill an ta ut de på en aktivitet som inte är lika naturligt är det upp till oss som förare att lära de och skapa den förståelse som krävs.